Vet du var du vill och gör du något idag som tar dig dit, handlar
du reaktivt på vad som sker eller kontrollerar du vad du gör?
Jag tycker om att gå upp
tidigt på morgonen. Tycker om det därför att för mig är det den bästa tiden på
dagen. Tycker om lugnet och stillheten som råder innan dagen sätter igång.
Innan telefonsamtal, möten ärenden och andra distraktionsmoment som är en del
av varje normal dag. Istället för att låta mig stressas av alla distraktioner
senare på dagen så försöker jag istället utnyttja den lugnaste tiden.
Det är på morgonen jag får
tid att göra allt det ”viktiga”, sådant arbete jag gör varje dag som långsiktigt
leder mig fram till det jag till slut vill ha, skriva, läsa, träna, ofta sådana
saker som är lätta att skjuta upp.
Det brådskande och
distraherande kommer senare på dagen och de hanterar jag då, men först vill jag
känna att jag faktiskt gjort något under dagen som tar mig närmare det jag
egentligen vill. Inte det roligaste eller mest brådskande, utan det viktigaste. Det du kan göra den tiden du
ändå inte kan ringa, boka möten eller göra ärenden. När jag gör det viktiga
varje dag har jag kontroll.
För att kunna veta att jag
lägger min tid på rätt saker så zoomar jag först ut och ser saker ur ett
macroperspektiv. Det är då jag sätter stora långsiktiga mål och bygger upp den
övergripande bilden. Sen zoomar jag in, bryter ner och ser vad jag måste göra
och vilka steg jag måste ta för att ta mig dit. Jag stoppar inte att zooma
förrän jag vet exakt vad jag måste göra varje dag.
Du kan bara förstå
macroperspektivet i kontrast till microperspektivet. När du befinner dig i
micro så kan du zooma ut till macro och påminna dig själv om, ”okej, det är
därför jag gör vad jag gör”. När du befinner dig i macro så ser du de specifika
saker du måste göra utifrån det mer abstrakta övergripande perspektivet och du
kan se vad du gör och kan göra annorlunda.
Vad skulle det viktiga arbetet
för dig bestå av och vilken tid på dygnet skulle vara din bästa tid? Vilka mål
har du satt upp för dig själv? Tänker du att de är så långt fram så det arbetar
jag på när jag en dag får tid och går du fortfarande och väntar på att saker
ska lugna ner sig? Har du brutit ner dina långsiktiga mål till dagliga rutiner
och arbetar du på dem varje dag? Det är skillnaden mellan att känna att tiden
springer ifrån dig till att känna att man har kontroll och att man hinner med.
Fann du värde i detta inlägg? Kommentera gärna
och dela!